Livet.
Det händer nu.

Saker ordnar upp sig. Saker jag önksar slår in.
Försöker njuta, för jag vet att det vänder.
Det är okej att kalla mig pessimist, men det är viktigt att försöka vara här och nu.
I alla fall är det sådant folk säger.

Under oktober flyttar jag till Karlstad.
Till en jättefin lägenhet (med diskmaskin!).
Det hela är för bra för att vara sant,
så jag orkar inte ens oroa mig för tre dubbelhyror som kan komma att hända.
Jag flyttar! Kommer kunna träna obegränsat! Kommer komma i säng efter träningen.
Hänga med fint fôlk!
Ja, ni vet.
Jag har längtat efter Karlstad, längtat efter att lämna Arvika.
Och plötsligt händer det och fort går det också.

Min jobbsituation ser ut att lösa sig, på ett eller annat sätt.
Är SÅ glad och tacksam över det, för att jobba är trots allt något av det viktigare en gör.

På onsdag eftermiddag ska jag till universitetet och efterforska hur jag ska få en annan dröm
att gå i uppfyllelse. En sådan där masterexamen ni vet.
Hur en kan gå tillväga när en har arbete och försörjning och allt det där.

Annars har jag hängt på bokmässan och fått en fin bok av Annika Norlin signerad.
Först blev jag så starstruck så att jag knappt vågade gå fram,
men sedan kom jag fram till att jag aldrig skulle kunna förlåta mig själv om jag inte gjorde det,
så det var bara att gilla läget.
Lycklig blev jag.
Annars blev det ju en kortvisit och det är väldigt påfrestande. För en hinner inte med
allt en vill och det är folk ÖVERALLT och massor av intryck att sortera.
Men fint var det! (Om ni vill se kort rekommenderar jag instagramkontot kadoff).

Nu ska jag snart dricka te och äta knäckebröd med jättemycket smör
och titta på Babel. I sann kulturtantsanda.
Sedan ska jag krypa upp i en nybäddad säng och lade för en ny arbetsvecka.
Tiden går så fort nu och jag har massor av saker att packa.
Det är det tråkiga med att flytta. 
Men resultatet. Jag längtar så efter resultatet.

Slå mig hårt i ansiktet

Kômpser och partaj och annat blaj En kommentar
Livet.
Det händer nu.

Saker ordnar upp sig. Saker jag önksar slår in.
Försöker njuta, för jag vet att det vänder.
Det är okej att kalla mig pessimist, men det är viktigt att försöka vara här och nu.
I alla fall är det sådant folk säger.

Under oktober flyttar jag till Karlstad.
Till en jättefin lägenhet (med diskmaskin!).
Det hela är för bra för att vara sant,
så jag orkar inte ens oroa mig för tre dubbelhyror som kan komma att hända.
Jag flyttar! Kommer kunna träna obegränsat! Kommer komma i säng efter träningen.
Hänga med fint fôlk!
Ja, ni vet.
Jag har längtat efter Karlstad, längtat efter att lämna Arvika.
Och plötsligt händer det och fort går det också.

Min jobbsituation ser ut att lösa sig, på ett eller annat sätt.
Är SÅ glad och tacksam över det, för att jobba är trots allt något av det viktigare en gör.

På onsdag eftermiddag ska jag till universitetet och efterforska hur jag ska få en annan dröm
att gå i uppfyllelse. En sådan där masterexamen ni vet.
Hur en kan gå tillväga när en har arbete och försörjning och allt det där.

Annars har jag hängt på bokmässan och fått en fin bok av Annika Norlin signerad.
Först blev jag så starstruck så att jag knappt vågade gå fram,
men sedan kom jag fram till att jag aldrig skulle kunna förlåta mig själv om jag inte gjorde det,
så det var bara att gilla läget.
Lycklig blev jag.
Annars blev det ju en kortvisit och det är väldigt påfrestande. För en hinner inte med
allt en vill och det är folk ÖVERALLT och massor av intryck att sortera.
Men fint var det! (Om ni vill se kort rekommenderar jag instagramkontot kadoff).

Nu ska jag snart dricka te och äta knäckebröd med jättemycket smör
och titta på Babel. I sann kulturtantsanda.
Sedan ska jag krypa upp i en nybäddad säng och lade för en ny arbetsvecka.
Tiden går så fort nu och jag har massor av saker att packa.
Det är det tråkiga med att flytta. 
Men resultatet. Jag längtar så efter resultatet.
En söndag var det här. Med lyxgröt. Och kaffe och bok.
 
Och stolt storasyster till förstagångsväljaren som svarar Jimmie Åkesson.

Söndag min lediga dag.

Kômpser och partaj och annat blaj Kommentera
En söndag var det här. Med lyxgröt. Och kaffe och bok.
 
Och stolt storasyster till förstagångsväljaren som svarar Jimmie Åkesson.
Nu var det sådär jättelängesen jag skrev på den här bloggen igen.
Jag gick från semestertider rakt in i hetluften och fann sådan oerhörd motivation till mitt jobb.
Det var ett bra tag sedan jag kände en sådan arbetslust och det var härligt.
 
Annars hände det inte så mycket ett tag.
Jag var hemma. Jag var i Karlstad. Jag tittade på Amerikansk fotboll.
Fick se Carlstad Crusaders ta SM-guld på Tele2 Arena. 
 
Och sen så händer det saker.
Dramatiska saker som kanske kräver drastiska årgärder.
Som gör att marken gungar, och man börjar förstå vad som påverkar en här i livet.
 
Jag har lidit av existensiell ångest. En borde ta beslut.
Ibland följa vinden vart den vänder.
Att inte ha kontroll är det som får min hjärna att explodera
och min kropp att gå på högvarv.

Och sen så händer det där som man inte tror ska hända,
det där plötsliga som får hjärtat att skutta och pulsen att höjas.
Men det handlar faktiskt inte om kärlek, utan om andra pusselbitar i livet
som verkar hamna på plats.
Då jag är otroligt vidskeplig och har ett kontrollbehov utan dess like,
vågar jag inte hoppa över bäcken än.
Dock verkar mycket tyda på att jag kommer nå ett mål jag satte upp skulle hända 2014,
och om det verkligen händer kan det bli så att det faktiskt faller en glädjetår.

Vissa saker verkar nämligen gå med mig nu. 
Och några emot.
Nu försöker jag dock bara se på medgången och tackar som vanligt alla de fantastiska 
människor som finns runt omkring mig.
De som är nära, de som är långt bort, de som en har sporadisk kontakt med.
Alla betyder de något och jag är så tacksam för att jag har dem i mitt liv.

Jag borde sluta med det poetiska språket.
Skriva roliga saker som 2009.
Men är just nu inte rolig. Bara tacksam.
Försöker vara här och nu.

Set the free

Kômpser och partaj och annat blaj Kommentera
Nu var det sådär jättelängesen jag skrev på den här bloggen igen.
Jag gick från semestertider rakt in i hetluften och fann sådan oerhörd motivation till mitt jobb.
Det var ett bra tag sedan jag kände en sådan arbetslust och det var härligt.
 
Annars hände det inte så mycket ett tag.
Jag var hemma. Jag var i Karlstad. Jag tittade på Amerikansk fotboll.
Fick se Carlstad Crusaders ta SM-guld på Tele2 Arena. 
 
Och sen så händer det saker.
Dramatiska saker som kanske kräver drastiska årgärder.
Som gör att marken gungar, och man börjar förstå vad som påverkar en här i livet.
 
Jag har lidit av existensiell ångest. En borde ta beslut.
Ibland följa vinden vart den vänder.
Att inte ha kontroll är det som får min hjärna att explodera
och min kropp att gå på högvarv.

Och sen så händer det där som man inte tror ska hända,
det där plötsliga som får hjärtat att skutta och pulsen att höjas.
Men det handlar faktiskt inte om kärlek, utan om andra pusselbitar i livet
som verkar hamna på plats.
Då jag är otroligt vidskeplig och har ett kontrollbehov utan dess like,
vågar jag inte hoppa över bäcken än.
Dock verkar mycket tyda på att jag kommer nå ett mål jag satte upp skulle hända 2014,
och om det verkligen händer kan det bli så att det faktiskt faller en glädjetår.

Vissa saker verkar nämligen gå med mig nu. 
Och några emot.
Nu försöker jag dock bara se på medgången och tackar som vanligt alla de fantastiska 
människor som finns runt omkring mig.
De som är nära, de som är långt bort, de som en har sporadisk kontakt med.
Alla betyder de något och jag är så tacksam för att jag har dem i mitt liv.

Jag borde sluta med det poetiska språket.
Skriva roliga saker som 2009.
Men är just nu inte rolig. Bara tacksam.
Försöker vara här och nu.