16 juni gjorde jag det.
Jag åkte till Arlanda, åkte ett flyg till Amsterdam, åkte tåg med två byten
för att hamna i Tilburg.
Helt ensam.
För att gå på en festival, Best kept secret, ensam.
 
 

Jag åkte till ett bnb, som visade sig vara en helt vanlig lägenhet, 
där en person bodde, som hyrde ut resten av rummen.
Det var fint, lite märkligt, när man satt där själv och åt frukost,
men en bra sängplats i väntan på att åka festival.
Där fann jag även en vän, Inez, som också hade åkt ensam för att se sitt favoritband.
Jag var där för Bloc Party, hon var där för Glass Animals.
Och av en slump fann vi varandra på ett bnb med endast två rum.
I en stad där kyrkklockorna ringde en gång varje timme, dygnet runt.
 
 
 
Festivalen bjöd på regn och lera, en så kallad klassiker.
Jag var kanske inte så cool med att sova i tält som jag hoppats.
Jag vaknade lätt och jag frös som satan.
Såhär kan man se ut då:
 
 
 
 
Men väldigt mycket var fantastiskt.
Jag som band som Mystery Jets, The Slow Show och Editors.
Jag såg verkligen en blivande stjärna i Kelvin Jones.
Och jag gillade faktiskt Glass Animals.
 

Jag tyckte att Bloc Party var bra, men inte fantastiska (det skulle de lyckas med på Gröna Lund några veckor senare).
Det strulade under spelningen och publiken var lite loj och kanske även bandet.
Men ändå, andra gången i mitt liv jag såg Bloc Party och känslorna var utanpå.
 
 

Det var en mysig festival på många sätt.
Där man njöt av att bara strosa runt och titta på folk,
återigen inse att det bara är i Sverige man kan riktigt kaffe,
äta riktigt bra mat och ett arrangemang som var tiptop.
 
 
 
 
Det absolut bästa som jag upplevde på festivalen var Explosions in the sky.
Jag får gåshud av bara tanken på den festivalen.
Det är något av det häftigaste jag upplevt någonsin.
Jag kände sådär bara musik kan få en att göra.
Det är ett sådan upplevelse som jag tänker på titt som tätt
och det säger väl något om nåt.
 
 

Det jag annars tar med mig är att holländare är ett fantastiskt folk.
De var så otroligt öppna och trevliga och gjorde min vistelse i Holland Top Notch.
Alla festivalbesökare likaså.
Så alla de fina personerna jag träffade där, de har en speciell plats i mitt hjärta.
Och ja, jag vill dit igen.
 
 

Best kept secret 2016

Kômpser och partaj och annat blaj Kommentera
16 juni gjorde jag det.
Jag åkte till Arlanda, åkte ett flyg till Amsterdam, åkte tåg med två byten
för att hamna i Tilburg.
Helt ensam.
För att gå på en festival, Best kept secret, ensam.
 
 

Jag åkte till ett bnb, som visade sig vara en helt vanlig lägenhet, 
där en person bodde, som hyrde ut resten av rummen.
Det var fint, lite märkligt, när man satt där själv och åt frukost,
men en bra sängplats i väntan på att åka festival.
Där fann jag även en vän, Inez, som också hade åkt ensam för att se sitt favoritband.
Jag var där för Bloc Party, hon var där för Glass Animals.
Och av en slump fann vi varandra på ett bnb med endast två rum.
I en stad där kyrkklockorna ringde en gång varje timme, dygnet runt.
 
 
 
Festivalen bjöd på regn och lera, en så kallad klassiker.
Jag var kanske inte så cool med att sova i tält som jag hoppats.
Jag vaknade lätt och jag frös som satan.
Såhär kan man se ut då:
 
 
 
 
Men väldigt mycket var fantastiskt.
Jag som band som Mystery Jets, The Slow Show och Editors.
Jag såg verkligen en blivande stjärna i Kelvin Jones.
Och jag gillade faktiskt Glass Animals.
 

Jag tyckte att Bloc Party var bra, men inte fantastiska (det skulle de lyckas med på Gröna Lund några veckor senare).
Det strulade under spelningen och publiken var lite loj och kanske även bandet.
Men ändå, andra gången i mitt liv jag såg Bloc Party och känslorna var utanpå.
 
 

Det var en mysig festival på många sätt.
Där man njöt av att bara strosa runt och titta på folk,
återigen inse att det bara är i Sverige man kan riktigt kaffe,
äta riktigt bra mat och ett arrangemang som var tiptop.
 
 
 
 
Det absolut bästa som jag upplevde på festivalen var Explosions in the sky.
Jag får gåshud av bara tanken på den festivalen.
Det är något av det häftigaste jag upplevt någonsin.
Jag kände sådär bara musik kan få en att göra.
Det är ett sådan upplevelse som jag tänker på titt som tätt
och det säger väl något om nåt.
 
 

Det jag annars tar med mig är att holländare är ett fantastiskt folk.
De var så otroligt öppna och trevliga och gjorde min vistelse i Holland Top Notch.
Alla festivalbesökare likaså.
Så alla de fina personerna jag träffade där, de har en speciell plats i mitt hjärta.
Och ja, jag vill dit igen.